Som jag har väntat på att få komma till stugan men än så länge ligger isen på älven samtidigt som skoterföret är över. Men igår kunnde jag inte hålla mig utan tog yxan och gick över till pappa och bad att få hugga hans ved. Gissa om han blev förvånad :) Jag har aldrig tidigare lyckats komma igenom ett vedträ men jag prövade. Jag slant och högg mig lite lätt i benet och blodbad utbröt. Efter omplåstring fick jag gå den hårda vedhuggarskolan hos pappa och sen lyckades jag faktiskt hugga mitt allra första vedträ! Därefter gick det av bara farten och säck efter säck av ved blev kluven. ... och inga fler blodbad. Jag prövade även pappas yxa men jag kom inte genom några vedträn med den plus att det känndes lite läskigt med det glidiga handtaget. Snart kan man nog i alla fall promenera till stugan och yxan är ju lätt att bära så då får den följa med.

Nu har jag äntligen haft möjlighet att hämta ut yxan. Min man sa stolt; "ja andras fruar hämtar ut nya kläder på posten men min fru hämtar en yxa". Däremot var andra i familjen inte lika nöjda. Min 4 åriga dotter hjälpte mig packa upp den och hennes reaktion var " å nej de har skickat fel färg, den var ju inte rosa". Själv tyckte jag att den känndes smidig men inte riktigt så lätt som jag hade tänkt mig. Men är den vass så ska jag nog orka klyva ändå, ska bli spännande att pröva den!

Jag blev utvald att pröva fiskars yxan! Vad glad jag blev fast kanske ännu gladare blev min man då jag erbjöd mig att hjälpa till med veden :) Vi har en stuga utanför Kiruna i väglöst land utan el och rinnande vatten. Om man inte räknar med älven utanför förståss :) Utan ved i kaminerna blir det varken ved eller mat. Vedförrådet har precis blivit påfyllt efter ett antal skoterlass så nu fattas bara klyvning. Ska hämta ut yxan innom ett par dagar och hoppas nu att skoterföret ska hålla så länge som möjligt så att vi får ett par helger till i stugan. Sen följer den långa väntan på att isen ska gå från älven och att det ska bli båtsäsong igen.